Arv i Sverige: bouppteckning, testamente, laglott, skulder och arvskifte

Dödsbo: den avlidnes tillgångar och skulder som en juridisk enhet.

Dödsbodelägare: personer som har rätt i boet (t.ex. arvingar, universella testamentstagare, efterlevande make i vissa fall).

Bouppteckning: en inventering av boets tillgångar och skulder samt vilka som är dödsbodelägare. Registreras hos Skatteverket.

Arvskifte: själva fördelningen av kvarlåtenskapen mellan arvingar/testamentstagare efter att boet utretts.

Laglott: barns skyddade del av arvet (kan krävas även om testamentet säger annat).

Bodelning: uppdelning av egendom mellan makar (och i vissa fall sambor) som ofta påverkar vad som faktiskt är “arv”.

1) Säkerställ det viktigaste direkt

• Säkra bostad/nycklar, värdesaker, post och digitala enheter (telefon/dator).
• Notera återkommande betalningar (hyra, el, abonnemang) – stoppa inte allt impulsivt utan plan.
• Samla grunddokument: personnummer, adress, ev. testamente, bankuppgifter.

2) Identifiera dödsbodelägare och behörighet

I praktiken behöver bank, bostadsrättsförening och många aktörer veta vem som får företräda dödsboet, och om flera måste skriva under.

3) Bouppteckning → registrering hos Skatteverket

Bouppteckningen ska normalt vara klar inom tre månader, och skickas in för registrering inom en månad efter att den upprättats.

4) Bodelning (om relevant) och skulder/utgifter

Innan man delar arv behöver man ofta reda ut bodelning (make/maka/sambo), samt betala räkningar, lån och dödsboets kostnader.

5) Arvskifte → genomförande (bank, lagfart, bostadsrätt, m.m.)

När arvsfördelningen är bestämd och dokumenterad kan tillgångar föras över: bankmedel, värdepapper, bostadsrätt, fastighet, fordon osv.

Enligt officiell information ska bouppteckningen vara klar inom tre månader från dödsfallet och skickas till Skatteverket inom en månad efter att bouppteckningen upprättats.

Komplexa bo kan ta längre tid, men då behöver man normalt hantera processen aktivt (dokument, kontakt med aktörer, ev. juridisk hjälp).

Dödsboet företräds i regel gemensamt av dödsbodelägarna. Det betyder att många beslut kräver samtycke/underskrift från alla berörda, särskilt när det gäller större tillgångar (bostad, fastighet, försäljning).

Praktiska konsekvenser

• Banken kan kräva att alla dödsbodelägare skriver under för vissa transaktioner.
• Om någon inte kan medverka: fullmakt kan behövas (bank-specifika krav).
• Vid konflikt kan domstol/extern funktion (boutredningsman) bli aktuell.

Bouppteckningen är en strukturerad inventering av dödsboets tillgångar och skulder samt uppgifter om dödsbodelägare. Den ligger till grund för arvskiftet och används som “legitimation” gentemot banker och myndigheter.

Innehåll som nästan alltid behövs

• Personuppgifter och civilstånd (make/maka/sambo kan påverka bodelning).
• Lista över tillgångar: bankmedel, värdepapper, bostad/fastighet, fordon, försäkringar, övrigt.
• Lista över skulder: lån, kredit, räkningar, skatteskulder, borgensåtaganden.
• Uppgifter om arvingar/testamentstagare och eventuellt testamente.
• Underskrifter enligt formkrav och bilagor enligt behov.

Basdokument

• Dödsfallsintyg/underlag (beroende på vad aktörer kräver).
• Personnummer och ID-handlingar för dödsbodelägare.
• Eventuellt testamente + tidigare versioner om de finns.
• Äktenskapsförord (om relevant) och uppgifter om gemensam egendom.

Ekonomi och bostad

• Kontoutdrag, låneavtal, kreditavtal, skuldbrev, borgensåtaganden.
• Uppgifter om bostadsrätt/fastighet: förening, fastighetsbeteckning, lån, pantbrev.
• Försäkringsbrev (liv, hem, låneskydd) och pensionsbesked.
• Lista över abonnemang/automatiska betalningar (el, bredband, telefon, streaming).

Tips: Gör en enkel “dödsbo-mapp” (digitalt + fysiskt) och skriv ner alla kontaktpersoner (bank, förening, arbetsgivare, försäkring).

Vanliga tillgångar

• Bankkonton, sparkonton, fonder och aktier.
• Bostadsrätt eller fastighet (inkl. ev. lån och pant).
• Fordon, värdesaker, samlingar.
• Återbetalningar/fordringar (t.ex. skatteåterbäring, innestående lön).
• Vissa försäkringar och pensionsutbetalningar (beror på villkor och förmånstagare).

Saker som ofta missas

• Digitala tillgångar: bilder i moln, konton, domäner, betalappar.
• Små konton: ‘gamla’ banker, kreditkort, presentkort, bonuspoäng.
• Lån där någon annan är medlåntagare/medansvarig.

Skulder ska betalas med dödsboets medel innan arv skiftas ut. Om skulderna är större än tillgångarna (insolvent dödsbo) måste man vara extra försiktig: fel beslut kan skapa risk för den som agerar.

Praktiska säkerhetsregler

• Betala inte andras krav privat utan att veta exakt varför du är ansvarig.
• Skifta inte ut arv innan skulder, skatter och löpande kostnader är kontrollerade.
• Be alltid om skriftlig specifikation från långivare/fordringsägare.
• Vid tvekan: ta juridisk rådgivning tidigt – särskilt vid stora lån/fastighet.

För makar kan bodelning påverka vad som faktiskt ingår i kvarlåtenskapen. Det gör att frågor om egendom (giftorättsgods/enskild egendom) kan bli centrala innan man ens pratar arvskifte.

Samla detta tidigt

• Äktenskapsförord (om det finns) och uppgifter om enskild egendom.
• Uppgifter om gemensamma lån och vem som är låntagare.
• Dokument om större köp/överlåtelser (fastighet, bostadsrätt).

Om det finns barn i tidigare relationer eller spänd familjesituation, kan det vara klokt att få hjälp med bodelning/arvskifte-formalia.

För sambor styrs mycket av om det finns testamente och hur samboförhållandet ser ut. Sambor kan ha rätt till bodelning av samboegendom enligt sambolagens regler, men arvsrätten är inte “som för makar”.

Var kan testamentet finnas?

• Hemma bland viktiga papper (mapp, kassaskåp, bankfack).
• Hos jurist/byrå som upprättade det.
• Hos anhörig som fått instruktioner.
• I e-post/spår av fakturor eller korrespondens.

Vanliga riskpunkter

• Otydlig fördelning (svårt att tolka vad som menas).
• Formalia/underskrifter/vittnen (om någon ifrågasätter).
• Konflikt med laglott (barn kan kräva sin del).
• Flera versioner – vilken är den senaste och giltiga?

I Sverige har barn en rätt till laglott – en skyddad andel av arvet. Det betyder att ett testamente i vissa fall kan behöva justeras i praktiken om ett barn kräver sin laglott. (Hur det görs och inom vilka ramar är en juridisk detaljfråga – men begreppet är centralt.)

Arvskifte är dokumentet/överenskommelsen som visar hur dödsboets kvarvarande tillgångar delas. Banker och andra aktörer brukar kräva att arvskiftet är korrekt och undertecknat av rätt personer.

Arvskifte i praktiken: 8 steg som sparar tid

• Gör en slutlig lista: tillgångar och skulder (med belopp).
• Värdera bostad/fastighet om den ska delas, säljas eller någon ska lösa ut.
• Bestäm vem som tar vad (inkl. ‘småsaker’ – det är där konflikter uppstår).
• Dokumentera utlägg (begravning, räkningar) och hur de ska ersättas.
• Se till att alla dödsbodelägare skriver under (eller korrekt fullmakt).
• Planera överföringar: bank, mäklare, förening, Lantmäteriet.
• Spara kopior: banken kan kräva original/vidimerade kopior i vissa lägen.
• Lås det ni kommer överens om skriftligt innan pengar flyttas.

Banker behöver normalt se underlag som visar vem som får agera för dödsboet och hur tillgångar ska fördelas. Ofta handlar det om registrerad bouppteckning och därefter arvskifte för utbetalningar/flyttar.

Praktisk bank-checklista

• Kontakta banken tidigt för att få en lista över deras specifika krav.
• Be om saldo-/ränteintyg och uppgifter om lån/krediter till bouppteckningen.
• Identifiera autogiron/abonnemang kopplade till konton.
• Planera hur löpande räkningar ska betalas under tiden (dödsboets ansvar).

• Kontakta bostadsrättsföreningen tidigt och be om deras checklista.
• Ta reda på ev. lån kopplade till bostaden och månadsavgifter.
• Planera: ska bostadsrätten säljas, överlåtas eller lösas ut av någon arvinge?
• Dokumentera vem som får disponera bostaden under tiden (för att undvika konflikter).

1) Gör en snabb “fastighetsstatus”

• Ägarbild (vem står på fastigheten) och om det finns delägare.
• Bolån/inteckningar/pantbrev och vad banken kräver vid överlåtelse/sälj.
• Försäkring och driftkostnader (låt inte försäkring löpa ut).

2) Lagfart och avgifter

Ägarändring för fastighet hanteras via Lantmäteriet och kan innebära stämpelskatt och expeditionsavgifter beroende på situation.

Livförsäkring och vissa pensionslösningar kan ha förmånstagare. Om en förmånstagare är angiven kan utbetalningen ibland ske direkt till den personen och inte till dödsboet. Det är därför viktigt att:

• Kontakta försäkringsbolag och fråga om förmånstagare och utbetalningsväg.
• Kontrollera arbetsgivarpension och gruppliv.
• Spara alla beslut/utbetalningsbesked till bouppteckning/arvskifte.

Vid allvarliga oenigheter kan man behöva extern hjälp för att kunna förvalta boet och/eller genomföra arvskifte. I Sverige förekommer exempelvis boutredningsman och arvskiftesman i tvistsituationer.

Tecken på att du bör agera tidigt

• Någon vägrar skriva under nödvändiga handlingar utan tydlig plan.
• Misstanke om att tillgångar “försvinner” (flytt av värdesaker, kontoöverföringar).
• Kraftigt olika uppfattning om värdering av bostad/fastighet.
• Testamente ifrågasätts eller laglottsfråga blir konflikt.

I konflikter: dokumentera allt, undvik muntliga “löften”, och skaffa råd innan du flyttar pengar eller säljer något.

Kostnader varierar med boets komplexitet. Vanliga kostnadsposter är:

• Bouppteckningshjälp (om ni tar professionell hjälp).
• Värderingar (bostad/fastighet, värdesaker).
• Avgifter vid fastighetsregistrering (lagfart/pantbrev) via Lantmäteriet.
• Eventuell juridisk hjälp vid tvist eller komplicerade upplägg.

Internationella arv kan kräva extra dokumentation (översättningar, apostille/legalisering, fullmakter) och i vissa fall parallell hantering i fler länder. Inom EU kan EU:s arvsregler påverka vilket lands lag som ska tillämpas i vissa situationer.

Praktisk “startplan”

• Kartlägg: var fanns hemvist, och var finns tillgångarna?
• Samla utländska dokument tidigt och planera översättningar.
• Ordna fullmakt för svensk hantering om arvingar inte kan närvara.
• Ta rådgivning tidigt – internationella fel blir ofta dyra att rätta.

• Säkra enheter (telefon/dator) och gör inga fabriksåterställningar.
• Inventera konton: e-post, molnlagring, sociala medier, betalappar, prenumerationer.
• Avsluta onödiga abonnemang när ni kan göra det på korrekt sätt.
• Krypto: dokumentera var plånbok/seed phrase finns – men exponera aldrig hemligheter öppet.
• Spara foton/dokument säkert om ni har laglig åtkomst (t.ex. via dödsboets behörighet).

• Tvist om testamente, laglott, eller misstanke om otillbörlig påverkan.
• Oenighet om bostad/fastighet: värdering, försäljning, utlösen, användning.
• Stora skulder eller misstanke om insolvent dödsbo.
• Internationella tillgångar eller arvingar i flera länder.
• Företag i boet, pågående processer eller komplicerade upplägg.